jag passar på

Jag passar på att skriva medan tillvaron tillåter. Julia läser veckorevyn inne på toan (läs: bajsar), Danny har just blivit skjuten inne på killtoan och sex får vi vänta på i ytterligare 45 minuter.

Vi har suttit här större delen av denna afton och bara bladat. Det är det bäste med Julia. Med henne är det nästan roligast att göra ingenting alls. Nu ska jag inte dissa alla våra äventyr men jag bara markerar att gillar detta umgänge starkt.
Vi (jag) har möblerat om så att datorn är smidigt lätt tillgänglig från sängen, vi (jag) har lagat mat, vi (mest jag) har spelat heroes, vi (mest julia) har sett på American history X och tryckt i oss karameller, det har vi båda gjort för fler än två personer.

När jag tänker efter umgås vi typ inte ens MED varandra, vi umgås mest bredvid varandra om man ska tala sanning, och det ska man göra om man inte kommer på något bättre. Det har min mor sagt.

Ingen stjärna

Nej idag är jag inte riktigt hundra, men det måste finnas såna dagar också.
Jag skulle egentligen kunna säga att det började igår. Efter ett hårt träningspass och en sjumilapromenad i kvällsvärmen satte oturen in.

Hela jag kände mig som ett segben och allt jag ville var att komma hem, duscha bort intorkad svett och sen krypa till kojs. Men tydligen var inte det planen, man måste nämligen ha nycklar för att komma in.
Efter många om och men ordnade den lilla detaljen upp sig.

Jag somnade som ett litet barn och vaknade som en gammal tant 4 på morgonen. Förmiddagen på jobbet gick förvisso strålande men sen var det någon som satte käppar i hjulet för mig.

Halsen svullnade igen, ögonen tårades, frossan och värmen bytte av varandra, armbågen laggade ur, emmligheten var ett faktum och kvällens trevliga planer ställdes in.

I samtid med halv åtta hos mig var jag redo att möta andra sidan MEN PLÖTSLIGT, under en kort sekund möter mitt emmliga feberfrossande jag mitt tjurskalliga psyke och vips står jag och rullar köttbullar.
Kommer inte ens ihåg hur den idén uppstod men jag vet att köttbullar i gräddsås alá mig är den bästa medicinen, mot allt skulle jag nästan vilja påstå.

Nu känner jag mig sådär bekvämt fat and happy.

Drömmar

Jag är inne i en period när jag drömmer väldigt mycket, på gott och ont får vi väl tillägga på en gång.

Igår var jag sådär hopplöst kvällstrött av mig. Dagen hade gått i ett sjok av aktiviteter och där vid 10-tiden började gäspningarna avlösa varandra.
Jag gick och la mig och inget ont anade jag.

Kl 3 på morgonen vaknade jag sådär wet and wild. Det första jag lägger märke till är att alla täcken och kuddar ligger huller om buller nedanför sängen och sen att jag ligger och kramar mobilen mot bröstet.
Jag kollar upp mot väggklockan och kan verkligen inte skilja på om kl är 3 eller 9 ?

Ibland kopplas det inte riktigt rätt helt enkelt. Jag får en ilning av panik genom kroppen. För om klockan är 9 så har jag försovit mig rejält. Men sen efter att ha dubbelkollat både väggklockan och mobilklockan minst 10 gånger vardera, bestämmer jag mig till slut för att den bara är 3 på morgonen.

Grejen är att jag inte riktigt minns vad jag drömde. Det enda jag kommer ihåg är människor med avskurna halsar som berodde på någon slags sås och sen en lång flykt på en trehjuling.

Till J

Nu ska vi väl kanske vara resonliga, första gången jag skriver här sen begynnelsens begynnelse.

Jag vill bara klargöra EN sak. Anledningen till att jag gör det här, offrar mig och hänger ut mig själv på det här viset är för att min vän J ska ha något att göra.
För att överdriva en smula så är hon en sån person som älskar att vältra sig i andras liv. Hon vet förmodligen vad jag har gjort och inte gjort innan jag själv vet det.

Men sån är hon liksom. Det får hon vara, det är okej med mig.
Och för att nu tillfredställa min bäste väns behov, gör jag detta.

Jag ser till och med framför mig hur hon kommer reagera när hon ser det här. Så väl känner jag henne.
Hon kommer helt sonika kika in här för att kolla om jag KANSKE, EVENTUELLT har knappat in något litet ord här trots att oddsen är SÅ små.
När hon ser det här kommer hennes pupiller vidgas. Nyfikenhetenkommer gå att ta på, tillfredställningen är ett faktum. Hon kommer peta upp glasögonen med höger pekfinger, dra upp ena benet mot hakan, hålla knytnäven över näsan och andas ut häftigt.
Sen när hon har läst ända ner hit och inser att det inte finns något smaskigt svaller att vältra sig i, allt handlar bara om hennes reaktion och hon förstår att hon har trampat rakt in i fällan. Då kommer jag redan befinna mig i soliga mexiko och skratta elakt.


RSS 2.0